Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: A Thousand Miles From Happiness ☑

37 - I BELIEVED HIM MORE THAN EVER

 

"Jag har saknat dig", viskade jag återigen och lät min näsa försiktigt smeka hennes hals. Hon fnissade mjukt. "Du har redan sagt det." Jag log stort. "Det är bara sanningen", mumlade jag och kysste hennes hår ännu en gång. Dezteny förstod att något gått fel idag. Hon smekte mina fingrar och armar tills jag slutligen somnade med henne i min famn.

 

 

 

En höstvind svepte över gatan som var helt ödelagd. Skylten som hängde löst knarrade och gungade långsamt fram och tillbaka i en hastighet av vinden som jag bedömde som kuslig.

 

Ringklockan i mässing som hängde högt i tak anades vagt bakom fönstret med utbuktningar som föreställde bubblor. Det röda ljuset ifrån skylten som blinkade föll mjukt på mitt ansikte, vilket orsakade ett vagt rött sken som lagt sig som en smekning över mitt ansikte.

 

Håret på mina armar reste sig då vinden nuddade mitt bara ansikte. Jag förde en hårslinga bakom mitt öra i hopp om att jag även föste undan min nervositet. Vilket var omöjligt i ett fall som det här. Jag övervägde det länge. Om det enda fotsteget som skilde mig emellan byggnaden och gatan var värt besväret det på längre tid skulle åstadkomma.

 

Var det fel? Absolut inte. I samma stund som jag plötsligt blev beslutsam tryckte jag mjukt till dörren och klev över tröskeln av något utnött träslag.

Dörren bakom mig slöts igen och där stod jag. Utan återvändo. Klockan i mässing klingade då pendeln mötte dess sidor. En vibration spreds igenom min kropp. Jag såg ned på mina skor och försökte finna de ord jag så många gånger repeterat i mitt huvud.

"Dezteny?"

Jag såg upp och fann Mr. Hadden bakom disken. Hans hår låg matt och livlöst över hans hjässa. Han ställde ned glaset i sin hand och stirrade på mig.
"Vad gör du här?", frågade han med en smula sarkasm i rösten.
"J-jag", stannade jag. "Jag vill ha mitt jobb tillbaka", svarade jag då jag bestämde mig för att gå rakt på sak. Han fnös och upprepade. "Jag vill ha mitt jobb tillbaka." Jag stoppade mina händer i fickorna och såg ned på mina skor i skam tills han återigen talade.
"Så du tror möjligen att du kan komma tillbaka hit och be om att bli anställd igen efter vad din pojkvän hotade mig med?", hans läppar formade ett förvridet leende och hans ögon skimrade nu i mörkblått.
"Det funkar inte så, lilla gumman."

Jag nickade hjälplöst. Jag förstod att det var omöjligt att övertala en sådan bestämd man. För stunden miste jag alla de positiva tankar jag tidigare samlat på mig och insåg att det var en dumt att komma hit. Jag vände mig om och skulle precis gå ut igenom den dörr jag nyligen kom igenom

.
"Dezteny.", sa Mr. Hadden. "Stanna."

I samma sekund stannade jag och mitt hjärta med. Jag vände mig om och såg på mannen som stod några meter ifrån mig. Hans ögon blixtrade till i det mörkaste blått då han såg på mig.
"Kom hit.", viskade han. Jag kvävdes av rädsla.
"Det är ingen bra idé, jag måste g.." Han avbröt mig.
"Kom hit."

Vad vill han? Vad händer? Någonstans djupt inom mig lyckades jag samla mod, mod för att ta de steg som skiljde oss i mellan.

Hans ögon glittrade i det hårda ljuset från lysrören. Han tog ett steg mot mig utan att släppa mig med blicken. Ett mörker blixtrade till i hans ögon, det mörka trängde över det blå. Nu stod han nära. För nära. Hårt ryckte han i min arm så jag snubblade närmre. Sedan kysste han mig. Mr. Hadden kysste mig. Jag vred på på huvudet så han inte längre var i kontakt med mina läppar. Hungrigt sökte han min mun på nytt. Allt som tog plats i mitt huvud var hur hans kyss fick mig att tappa andan, den sög luften ur mig.

 

Hans läppar var självsäkert och intensivt pressade mot mina. Den här kyssen kändes bara ytlig. Han fick inte mitt hjärta att slå över dess maximala hastighet. Inte heller fick han mig inte att känna mig matt i knävecken så som Justin. Allt han gjorde var bara fel. Inte alls som Justin.

 

Hans hand for från mina höfter upp till mitt vänstra bröst och kramade om det genom tröjan. Jag famlade med fingrarna över hans bröst men fann aldrig kraften att pressa honom ifrån mig. Han påminde om männen som tidigare tagit på mig då jag var svag. Men alla måste någon gång resa sig upp trotts fallets hastighet eller smäll, så måste man lära sig att resa sig upp och räta på sig. Jag sköt ifrån mig honom så häftigt att han snubblade baklänges då jag åter fann styrkan. "Jag kan inte.", viskade jag. "Rör mig inte."

Mr. Hadden log ett leende som var fyllt med skadeglädje samtidigt som han flåsade intensivt efter kyssen han nyligen delat med sig av. "Du börjar igen på måndag."

 

Jag ville bara vända mig om och skrika att jag inte behövde jobbet eller pengarna. Men det värsta var att jag behövde dem. Mer än någonsin. Jag kunde inte låta Justin försörja mig. Det vore fel hur mycket pengar han än hade så var jag min egen person som skulle betala med mina egna pengar. Jag blundade och bara lyssnade till ljudet då min lilla klack på skon mötte det utslitna parkett golvet i hopp om att min hjärta inte skulle ta ett språng och lämna mitt bröst. Jag öppnade dörren och klockan i mässing klingade återigen till.

 

Justin drog en hand genom sitt lena hår innan han mjukt placerade kepsen på huvudet. En lampa längre in i rummet sken. Det föll mjukt på det hårda stengolvet som alltid var lika iskallt som en igenfrusen åker.

 

Han såg förtvivlad ut, inte alls mjuk så som han brukade. Han såg stressad ut. Jag förstod att han skulle iväg och uträtta något som han själv påstod inte var något speciellt men jag såg hur mycket det tog på honom. Hur tankarna åt honom inifrån.

 

Jag såg hur han tryckte sin mobiltelefon emot örat. Justin visste inte om att jag på längre håll såg på honom eller att jag befann mig i samma rum som honom.
"Hej, babe! Det är jag... Öhm... Jag ville bara tala om att jag måste stic..."
Jag avbröt honom, "jag är här." Han såg på mig med de där nötbruna ögonen som fick mig att drunkna. Ett leende log plats över hans ansikte.
"Åh, jag såg dig inte.", mumlade han och gick sedan emot mig. Jag korsade armarna över bröstet och värmde mina över armar. Han omfamnade mig.
"Du är så kall.", viskade han och gungade mig fram och tillbaka.
"Vart var du, babe? Jag saknade dig."
"Han kysste mig." Justins omfamning blev med ens stel. Han drog sig ur sin egen omfamning. Och han bara såg på mig. Uppifrån och ner inspekterade han mig.
"Vem?"
"Mr. Hadden".

Han stod alldeles stilla. Det verkade inte ens som att han andades. Det syntes hur glimten i hans ögon långsamt dog. Det gjorde ont att veta att det var just jag som kväde det ljus som lyste upp hans vackra ögon. "Kysste du honom tillbaka?"

Jag tänkte efter. Han hade våldsamt kysst mig och jag hade försökt dra mig ur. Men samtidigt hade jag inte funnit kraften att pressa ifrån honom. Gjorde det mig delaktig i kyssen?


"Nej.", svarade jag ärligt. Justin's ögon mjuknade.

Att Justin inte blev arg förvånade mig, men jag antog att det krossade honom inombords att höra hur en annan man lagt sina händer på mig. Hur ledsna vi än var kunde jag inte låta bli att känna mig stolt. Stolt över att Justin inte lät ilskan ta det bästa av honom. Stolt för att han var just min.

"Allt kommer bli bra.", viskade han.

Jag hade nog aldrig hört honom tala så förut. Han lät så ledsen. Det var mer som om han talade till sig själv än till mig. Det var allt som krävdes för att min underläpp skulle börja darra. Sedan kom floden. Floden med tårar.

 

Justin drog i min byxlinning för att föra våra kroppar närmre. Han omfamnade mig. Justin vilade sin hand på mitt bakhuvud. Sedan vaggade han mig lätt i sin famn . Det enda hörbara ljud var grenenarna som gnisslade emot rutan och hans långa andetag som kittlade i mitt öra. Sedan viskade han återigen att allt skulle lösa sig och jag trodde honom. Jag trodde honom mer än någonsin.

 


Comments
Emma! säger:

NEEEEJJJJJ VAD BRA!!!! 😭😭😭😍❤️🌟

Postat: -


jasmina säger:

OmG gud trodde jag skulle dö hatar honom blev själv chokad att justin inte tog illa upp Vill ha nästa riktigt bra som alltid<3

Postat: -


amanda säger:

jag älskar första meningen. den var fin!
det kommer bli spännande att läsa om när hon börjar jobba igen men kan hon inte skaffa ett annat jobb?

Postat: - URL/Blogg: http://liindstrand.blogg.se


Ella säger:

Jätte braaaa, lite rörigt bara.. Fattar inte vart dem var i slutet???!

Svar: Alltså i slutet är de hos honom, läs igen så förstår du nog :)
smilingbieber.blogg.se

Postat: -


Jessica säger:

Asså OMG du är så sjukt bra, vill kunna skriva lika bra som dig!

Postat: -


Anonym säger:

oh.my.gosh. DU ÄR SÅ GRYM HGLFWEFJ

Postat: -


Emelie säger:

jätte bra :D

Postat: -


Hanna säger:

Shit alltså ja mm helt sjukt hur du kan skriva så bra, vill bara slå pedofilen;)<3

Postat: -


Anonym säger:

Åååååh älskar det! Måste vara det bästa kapitlet

Postat: -


Sandra säger:

Sjukt bra!!

Postat: - URL/Blogg: http://www.nattstad.se/justinlover


Emelie säger:

Så braaaaa! Precis lika bra som vanligt om inte bättre, hur kan du skriva med sådan känsla!? Fattar inte hur du gör, du är en blivande författare! Om bara du skulle göra novellen till en bok så skulle jag tvinga alla mina kompisar och alla som jag ser att köpa den. Hoppas du fattar hur bra du är!!!!

Postat: -


Celebnovell säger:

Gud älskar din blogg mer och mer för varje kapitel! Så himla bra! ♥

Postat: - URL/Blogg: http://celebnovell.blogg.se


Aya säger:

SGLKDAHHFG!!!!SÅÅÅ BRA!!!!! Känner för att döda mr.hadden just nu!! Hur vågar han röra dez??!

Postat: -


Anonym säger:

Perfa *-*

Postat: -


Engla säger:

Ihihi, fangirlar över att det är så bra (': <3

Postat: -


Anonym säger:

Meeeeeeer

Postat: -


Maria :* säger:

Jätte bra! Bara en fråga: När kommer hon berätta för Justin om vad som hände med henne??

Postat: -


Anonym säger:

Du är så sjukt duktigt, älskar Juju och Dez!!

Postat: -


Rebecca ツ säger:

Åhh så perfekt! Älskar det!!

Postat: -


Natasha säger:

OMG! Så braaaaa kapitel dööör! Din novell är en av dom bästa som finns❤❤❤
Men jag har en fråga och skulle bli så tacksam om du kunde svara på den... Jag kan inte gå in på biebsdrew:( jag vet inte varför men kan du gå in på den? Eller vet du varför det inte går? Som sagt skulle bli så tacksam om du kunde svara❤❤

Postat: -


Anonym säger:

SKIT GRYMT

Postat: -


Becca säger:

Kanske lite sent att kommentera, men bättre den tänker aldrig, haha.
Alltid lika bra, aldrig en besvikelse. Fattar inte hur man kan skriva så bra, och detaljrikt. Älskar varenda kapitel, oavsett om det är händelserikt eller bara ett mellankapitel. Varje kapitel är unikt.
Är helt förälskad, skulle inte klara mig utan den här novellen.

Postat: -


emilia säger:

mer snälla, du är bäst!

Postat: -


amanda säger:

ett nytt kapitel nuuuu!

Postat: - URL/Blogg: http://liindstrand.blogg.se


Victoria säger:

Super ;) längtar till nästa!

Postat: -


Julia säger:

Du är bara bäst!! ❤ Längtar tills söta kapitel :*

Postat: -


Julia säger:

Du är bara bäst!!❤ Längtar till nästa* kapitel :* hihi❤

Postat: -


anonym säger:

omg jätte bra kapitel men kan de inte typ vara till sammans lite mer asså en kapitel bara på de två?

Postat: -


Anonym säger:

Favorit bloggen <3

Postat: -


Thilda säger:

Omg! bra kapitel, längtar till nästa :)<3

Postat: -



Skriv ditt namn här:

Skriv din mail adress här: (privat)

Skriv din URL/Blogg adress här:

Skriv din kommentar här:




Trackback