Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

9 - Just entertainment

 
"Du ser mig alltså?" Återigen kände jag obehag. Jag såg mig om, inte en skymt av Justin. 
"Jag undrar hur du ser ut utan dem", jag hörde hur han pressade en cigarett mot sina läppar och inhalerade, vilket jag befann som attraktivt. 
"Antar att du aldrig får veta."
"Var inte så säker, babe", jag tog ett djupt andetag innan klickade på avsluta samtal, mycket medveten om att jag inte skulle få ut något nödvändigt av honom. 
Med mobiltelefonen som sysselsättning hade jag inte märkt att jag bara var några meter ifrån Taylor's hus. Jag sprang de sista metrarna innan jag med hjälp av lejonhuvudet i järn knackade på trädörren. Genom den tjocka betongen hördes fotsteg. Jag hörde hur Taylor låste upp de antal järnkedjorna som satt fast hankade i dörren. Då hon slutligen fått upp dörren slog hon händerna i luften och inväntade en kram. 
"Tjejtid!" Ropade hon mycket exalterat och även jag tog ton. 
 
I Taylor's otroligt bekväma dubbelsäng låg jag och nynnade till låten. Jag såg mig om. De ljusa väggarna och det dunkla trägolvet påminde om ett utställningsrum. Jag sträckte mig efter mitt vinglas.
"Gissa vad jag hörde med mina egna öron?" Taylor betonade de sista orden i meningen medan hon strök den militärgröna penseln över ringfingernageln. Hon sög en aning på sin underläpp och skakade håret ur ansiktet. 
"Jag vet inte", jag ryckte ovetande på axlarna och flinade lite.
"Madeline på toan!" Hon ryckte till i en äcklad grimas medan Nathalie förde fingrarna mot sin strupe för att imitera kräkning, "hon stönade som om det inte fanns något imorgon. Inte konstigt om jag kommer drömma mardrömmar i en vecka", avslutade Taylor. 
 
Jag satte vinet i halsen på grund av den plötsliga händelse Taylor uttalade sig om. Jag hostade rejält i tron om att jag snart skulle hosta upp mina lungor. Som ett frågetecken rullade jag över på rygg och försökte att se så lite fördomsfull ut som möjligt. 
 
Vad jag insett då jag länge skådat Madeline var att varenda kille klädde av henne med blicken. De fuktade sina läppar med hjälp av tungan medan ögonen glittrade, de påminde nästan om tecknat då killar snubblar över sina tungor. 
"Alla vet att hon har sex på toan", instämde Nathalie och drack ur sitt vinglas som vi smugglat in.
"Är du säker på att det var hon?" Frågade jag oskyldigt.
"Ja, jag såg den där supertrashiga skinnjackan som hon alltid har på sig" sade Taylor och gjorde en gest mot Nathalie's skinnjackan medan hon viftade med händerna för att lufttorka sina naglar "sorry Nat."
"Jag var tvungen att specialbeställa den!" Grymtade Nathalie och gjorde en aggressiv gest med sina knutna nävar.
 
"Everyone knows she has sex in the bathroom."
 
Ett vagt skratt bubblade upp genom min strupe.
"Sorry, men hon gjorde den trashy", skrattade Taylor medlidsamt.
Nathalie ryckte på axlarna innan hon ställde följande fråga: Apropå svettigt sex! Hur är det med Justin och dig?" Undrade hon och hävde ögonbrynen uppmanade.
"Han är ungefär min styvbror, jag kan inte tänka på honom på det sättet", ljög jag. 
"Inte genom blod", lade Taylor till och drack ur vinglaset som stod placerat på hennes sängbord.
 
Det knackade vagt på dörren, vilket ledde till att Taylor slängde sig på mage med vinflaskan i högsta hugg och ställde den under sängen. Taylors mor stack huvudet genom dörren och Tay själv klistrade på ett charmigt och övertygande leende.
"Pappa ska upp tidigt, se till att hålla ner ljudnivån tjejer."
Vi alla nickade vänligt.
"Sov gott, tjejer."
Nathalie som låg på Taylor's ljusa pälsmatta reste sig och sänkte volymen.
 
Tiden passerade sedan fort med meningslösa konversationer och dramatiska imitationer av kändisar. Jag sträckte mig efter mobilen och ser att endast tio procent återstår. Jag slängde mig på knä och letade efter laddaren i väskan. Utan att hitta laddaren. 
"Tay, jag glömde min laddare", suckade jag och drog ut alla kläder ur min väska. 
Jag var mycket medveten om att deras laddare var äldre än min, då jag hade en nyare modell med smalare laddningsutag. 
"Men spring hem och hämta den?" Ryckte Taylor på axlarna, förmodligen mycket medveten om hur mycket jag hatade att vara okontaktbar.
Det fanns två orsaker till att jag hatade att vara okontaktbar. Ett, min mor hatade det. Två, jag kunde inte leva två sekunder utan min mobil. 
"Är det okej?" Frågade jag osäkert.
"Ja, spring!" Uppmanande Taylor med ett leende på läpparna. Jag reste mig och slängde på mig jackan medan jag nickade lyckligt. 
"Fast spring tyst!" 
Jag bara nickade och öppnade Taylor's sovrumsdörr och sprang ned för den breda trappan och sedan ut. 
 
En kall sommarvind smekte mitt ansikte då jag klev ut på gatan. En lätt rysning spred sig i min kropp. Jag drog min tunna jacka intill mig. Det enda hörbara ljud var det klickande ljudet av mina fotsteg som slog emot den nylagda asfalten och ljudet av vågor, som delvis var lugnande. Tay bodde inte långt ifrån mig men det hindrade mig inte från att känna mig illa till mods. Det var mörkt ute trots att det snart var morgon. Några kvistar gnisslade obehagligt i vinden.
 
Jag fortsatte att gå ned för den folktomma gatan. Jag ignorerande den obehagliga känslan i magen. Just nu ville jag inget hellre än att hitta en inte lika folktom gata. Jag rundade ett hörn och såg ut över alla hus, de var alla gigantiska. Genom att bara se på de dyra bilarna som stod parkerade utanför eller i garaget och på de välskötta trädgårdarna kunde man räkna ut att det var en rik stadsdel.
 
Jag omfamnade mig själv i ett hjälplöst försök att värma mig. Slutligen kom jag fram till ännu ett hörn. Jag suckade glatt vid åsynen av mitt eget hem. Jag kände mig lite bättre till mods.
 Bara några minuter senare låste jag upp ytterdörren och smyger uppför trappen med min mobil som lyse. Då den sista procenten var förbrukad suckade jag. Jag kände mig fram den sista biten. Slutligen fann jag dörren. 
Då jag tar ett steg in i rummet står en mörkhårig tjej så gott som naken i centret av rummet. Den vaga belysningen avslöjade inte mycket mer än så. 
"Vem fan är du?"
Den okända och även halvnakna tjejen drog på munnen medan hon drog upp sin kjol såg hon på Justin som låg sovandes i sin säng. Hon täckte sin mun och fnissade lite då hon mötte min blick. Då hon med jackan över axlarna var på väg ut ur mitt rum såg jag hennes violetta spetsbehå på golvet. Jag böjde mig ned och tog tag i ett utav axelbanden.
"Din behå!"Morrade jag och kastade den på henne. 
"Tack", sade den okände med mycket feminin röst. I hopp om att vara attraherande blinkade hon innan hon lämnade rummet. 
 
Då jag lämnats ensam med Justin fick jag hindra mig själv från att kväva honom med en av mina kuddar. Det fanns inte en enda bra ursäkt till att ta hem ett ligg och ha sex med henne i mitt rum. Vem trodde han att han var? 
Istället för att kväva honom med en kudde kastade jag en. 
 
Mentalt förberedde jag mig för vad som var på väg att gå ner mellan oss. Jag pressade tänderna samman. Han ryckte till då kudden träffade. 
"Är du helt dum i huvudet?" Morrade jag åt honom då det ryckte i hans ögonlock.
"Jag är borta i knappt 12 timmar och du släpar hem en hora!" 
Justin fuktade underläppen och bet lite lekfullt i den innan han reste sig. Jag såg bort medan han drog upp sina boxers. Jag grymtade högt. 
"Vad jag gör har inte du med att göra", svarade han lågmält, sittandes på sängkanten. 
 
Jag nästan flämtade som mina ögon funnit Justin's mörka, tomma ögon.
Jag fnös högt, vilket fick Justins ögon att svartna. Hans läppar nålades ned i en tunn linje.Han exhalerade ur näsan.
"Vadå är du avundsjuk eller?" Hans vanligtvis raspiga röst var nu en aning aggressiv. 
Jag vägrade ge mig trots hans hårda ton, jag höll min egen attityd. Jag skakade på huvudet. 
"Nej."
"Bra", fnös han "för du är bara underhållning" spottade han ilsket. 
 
Mina kinder började med ens hetta och genast kände jag mig dum. 
Jag frös fast där jag stod. Mina ögon vidgades och min bröstkorg slutade hävas då den inhalerat luft för ett ögonblick. Jag bet på insidan av kinden innan jag såg bort. 
För varje sekund blev spänningen mellan oss mer spänd. Jag försökte aldrig bryta den med ursäktande ord, han var inte värd det. Innan jag vred på mig lät jag händerna leta sig genom håret. Jag exhalerade ut och började gå.
 
Väl vid min sovrumsdörr tvekade jag en aning då jag mindes min laddare. Jag vred på mig återigen innan jag plockade upp min laddare. En glimt av hopp speglades i Justin's tomma ögon. Han såg nästan ångerfull ut. Jag bara skakade på huvudet och lämnade sedan huset.
 
_________________________________________________________________________________________________
 
Lite längre kapitel! Kommentera för tidigare kapitel :)
Vad tyckte ni om Justin's beteende? 
Q: Vem shippar ni Justin med?
A: Ingen riktigt just nu i alla fall. Så länge han är lycklig så är inte det mitt ställe att döma! 
 
Special fråga till er bloggare! 
Q: Vad tycker ni är jobbigasta att skriva? 
A: Dialoger och tankar, det är det värst och det jag är sämst på :)

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

Trailer

 
Traliern är gjord av finaste Nathalie ♥
 
Kapitel 8 här under, kommentera!

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

8 - Don't make me throw up, Bieber

 
"Minns du hur vi dansade såhär?" Hans röst var som vanligt mycket lågmäld och hes. Jag såg mig om efter iakttagande, men alla passerade. 
Han pressade sig dominant närmre. Mitt hjärta slog i hundranittio då hans andedräkt träffade min hals. Han smekte mig försiktigt över höfterna, under tröjan upp över magen. Justin's händer kramade om min rumpa innan han lade något reklangelformat i min bakficka. Jag kände hur hans händer lämnade min rumpa och det gjorde även han. Jag pustade ut. Jag hade inte tidigare vågat skapa kaos i korridoren. Jag hade faktiskt inte gjort något alls. Kanske gillade jag hur han rörde mig. Jag kände efter i bakfickan och där låg den, min efterlängtade mobiltelefon. 
 
Efter en natts ansträngning att försöka minnas, inträffade det oväntade. Jag hade tillräckligt med minnen för att kunna pussla ihop dem och säga att jag fortfarande var oskuld. Vilket gjorde mig lycklig, med tanke på att Justin skulle behandlas som en bror och vem vill se tillbaka på sin första gång och säga att ens styvbror var den första. 
 
Senare den natten drömde jag om två identiska barn, som satt på golvet. Det enda som skilde dem åt var kön. Framför en öppen spis drog de i en skallra i dominans lek. Elden reflekterades i skallran. En kvinna med axellångt hår iakttog dem ömt. Ett leende lika varmt som elden sken på hennes läppar. Bara genom att se på henne kunde man känna kärleken, som dunkade i hennes bröst. En man som var ungefär en decimeter längre än kvinnan smög upp bakifrån och placerade händerna på hennes axlar. Kärleken lyste även i hans ögon. Kvinnan smekte mannen över handen som låg över hennes axel. Hon tog ett djupt andetag. Mannen pressade sin kind mot kvinnans och njutningsfullt blundade hon vid hans beröring. 
"Är de inte vackra?", hade mannen viskat medan han flätade in sina fingrar i kvinnans. 
Hon iakttog barnen. Elden reflekterades i tårarna som fyllde hennes ögon medan hon nickade kärleksfullt.
 
Följande morgon vaknade jag att ett svagt dagsljus letade sig genom gardinens fibrer. Fönsterbrädan var alldeles fri ifrån damm. Jag satte mig långsamt upp i sängen. En rynka bildades mellan mina ögonbryn. Med en hand skuggade jag mitt ansikte. 
Många gånger hade jag drömt drömmar i samma koncept. Med samma man och kvinna. De var så bekanta, men ändå inte.
 
Några minuter senare är jag påklädd och går ned för spiraltrappan, genom vardagsrummet till köket. Till min tur var inte Justin hemma och inte heller Jason. Jag hade inte ens ifrågasatt vart de skulle, det var inte mitt problem.
 
Jag öppnade kylskåpet och tog tag i juiceförpakningen. Eftersom att jag inte hade några åskådare skruvade jag upp korken och drack direkt ur flaskan. Mycket medveten hur ohygieniskt det var log jag och ställde tillbaka flaskan. Vad jag däremot inte var medveten om var att min far stod i portalen och iakttog mig medan han mjukt mumlade i sin telefon. Han skakade på huvudet då jag passerade. Jag slängde jackan över axeln. 
"Älskar dig, pappa", ropade jag innan jag slängde igen dörren. 
 
Väl uppe vid uppfarten kunde jag inte tygla den del av min hjärna undrade var Justin var. Jag ville veta om han festat, om han rört vid någon tjej på det sättet han rörde vid mig. Jag pluggade in mina hörlurar och lyssnade på musik i ett hopplöst försök att koppla av. Jag drog fingret över skärmen på min iPhone och tryckte upp meddelande. Jag skrev in hans namn, men låste sedan skärmen och lade mobiltelefonen i fickan. Efter vad som kändes som en evighet låste jag upp skärmen återigen. 
 
Till Justin: 
Vart är du? Du har varit borta hela natten, mamma och pappa är oroliga!
 
Länge stirrade jag på skärmen. Det var en total lögn, med tanke på att de inte ens frågat. De visste förmodligen var han höll hus. Jag drog lite i kragen på min skjorta i ett försök att räta ut den. Tänk om jag såg desperat ut?
 
Från Justin: 
 Snarare vart är du på väg? 
 
 
 I couldn't hide my smile, when I realized that he texted me back
 
Jag stannade vid ett övergångställ, i en piruett såg jag mig diskret om. Jag kände mig plötsligt iakttagen. Trots värmen reste sig håren på mina armar. Jag skrollade mellan våra meddelande och tryckte genast på ring upp. 
"Hej babe", svarade han. 
Jag himlade med ögon medan mitt hjärta sjönk kraftigt i bröstet. Jag hade varit en grad A lögnare om jag förnekat att jag fann det som upphetsande då han kallade mig det. 
"Kalla mig inte det", min röst dämpades en aning då mina hand täckte båda näsa och mun. Justin exhalerade en lätt fnysning ifrån näsan. 
Jag suckade och krossade gatan då det lyste grönt. "Bete dig inte som om du inte gillar det", jag hörde hans flin genom högtalaren. 
"Få mig inte att kräkas, Bieber!" Svarade jag spydigt och sprakade på en sten, som sysselsättning. 
"Damn, du ser bra ut i de shortsen." 
"Du ser mig alltså?" Återigen kände jag obehag. Jag såg mig om, inte en skymt av Justin. 
"Jag undrar hur du ser ut utan dem", jag hörde hur han pressade en cigarett mot sina läppar och inhalerade, vilket jag befann som attraktivt. 
"Antar att du aldrig får veta."
"Var inte så säker, babe", jag tog ett djupt andetag innan klickade på avsluta samtal, mycket medveten om att jag inte skulle få ut något nödvändigt av honom. 
 
Med mobiltelefonen som sysselsättning hade jag inte märkt att jag bara var några meter ifrån Taylor's hus. Jag sprang de sista metrarna innan jag med hjälp av lejonhuvudet i järn knackade på trädörren. Genom den tjocka betongen hördes fotsteg. Jag hörde hur Taylor låste upp de antal järnkedjorna som satt fast hankade i dörren. Då hon slutligen fått upp dörren slog hon händerna i luften och inväntade en kram. 
"Tjejtid!" Ropade hon mycket exalterat och även jag tog ton. 
 
____________________________________________________________________________________________________
 
Helt klart ett mellankapitel!
Förlåt för att novllen är seg, men tro mig den är snart igång. 
 
Q: Har ni sett videon på Pattie på Justin's instagram? I så fall vad tycker ni?
A: Jag är helt speechless, inte undra på var Justin fått sin talang ifrån! 
 
 

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: Länkbyten

Länkbyten

Kapitel 7 under det här inlägget!

Biebsstory: 
Noah McCall är den 18 åriga tjejen som råkat ut för ett förhållande av misshandel för 3 år sen. Sedan dess har hon varit rädd för att älska. Hon har inte kunnat känna lycka. Händelsen repeteras i huvudet, gång på gång. Hoppet om ett bra liv, försvann fort som vinden. Justin Bieber. Hans rykten om att vara den mest farligaste killen i stan, var lika sant som att månen steg, när solen sjönk. Efter att precis han släppts ut från fängelset, sätter han sig återigen i ett knepigt läge. Han stötter på tjejen som tycks ha minst problem. Men hon har i själva verket mörka hemligheter djupt förvarade. De båda finner trots det en glimt av lycka och finner även en mörk dimma som leder dom på fel väg.
 
 
Simpleaswords:Hopplös. Förstör. Misslyckad. Allting jag rör förstör jag. Misstagen är mina egna. Det är mitt fel. Mitt fel att hon dog. Mitt fel att min mor lämnade mig. Mitt egna fel att min far slår mig. Jag förtjänar det. Jag är ledsen Denise, men jag klarar inte av det. Klarar inte av att lita på någon. Förlåt, Justin. Men jag vill inte förstöra dig också. Jag kommer aldrig vara bra. För bra kommer aldrig vara nog.
 
 
Sist men inte minst biebertimez: 
 
 
 
 

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

7- How hard I fucked you

 
Ett par varma händer greppade tag om mina höfter. Linnet hade åkt upp en bit över magen. Han pressade sig närmre. 
"Dansa med mig", viskade Justin genom den höga musiken. Hans andedräkt träffade min hals. Jag kunde ana doften av marijuana. Justin's tunga andetag var mycket attraherande. Han smekte mig försiktigt över min känsliga hud, vilket orsakade gåshud hos mig. 
Jag vred på mig och placerade mina händer runt hans nacke. Med hjälp av tungan fuktade hans sin underläpp. Hans händer föll längs min midja till min bakdel. 

Jag tvingade mig själv att slå upp mina ögonlock, men ett obehagligt, kladdigt sminklager hindrade mig. Jag försökte gnugga bort lagret med mina händer, vilket resulterade att jag hade smink i resten utav ansiktet också. Jag blinkade några gånger tills mina ögon anpassats till det plötsliga ljuset, som kom från fönstret. Jag stötte mig på mina armbågar och såg mig omkring. Huvudet kändes tungt och munnen var torr. 
 
Då jag reste mig ur sängen mindes jag inte hur jag hamnat där. Kanske hade jag drömt om gårdagen då Justin på ett effektivt sätt tagit min mobiltelefonen och fått mig följa honom. Kanske var det i min vildaste fantasi då jag föll i hans armar och såg honom i ögonen. I så fall så behövde jag en psykolog. Att tända på sin styvbror på det här viset var allt annat än okej. 
Jag vinglade till då jag tog det första steget, balanssinnet var en aning nedsatt. Jag slet upp dörren till badrummet och krockade med en halvnaken Justin. Då jag rörde vid hans bara överkropp ryckte jag till, som om jag bränt mig vid hettan av hans skönhet. Jag tog sedan ett antal steg ifrån honom. Attraktivt fuktade han sin underläpp som sedan följdes av ett hånflin, vilket tycktes vara hans alldagligaste min. Med bara en handduk om höfterna drog han en hand frenetiskt genom håret. Det var vått i nacken. Hans muskulösa mage formade ett åttapack. Ryggen och axlarna var täckta i små glittrande vattendroppar.
"Vad gjorde du med mig igår?", fräste jag medan jag masserade tinningarna. 
I sitt försvar höll han upp båda händerna, det framstod som om jag riktade en pistol mot honom. Jag gjorde en gest med handen innan jag lämnade badrummet. Trots att Justin inte hunnit besvara min fråga bestämde jag mig för att undvika honom, det var det jag gjorde bäst och den taktiken skulle jag vidhålla. 
 
Jag satte mig på min säng och höll den minimala sminkspegeln framför mig. Mitt ansikte var bokstavligen svart, spår av mascara täckte mina kinder. Att påstå att jag liknade en tvättbjörn var nedlåtande mot tvättbjörnarna.   
Att borsta ut mitt hår var en uppgift jag från början underskattat, men slutligen lyckades jag få det se hyfsat acceptabelt ut då jag samlat det i en hästsvans. 
"Låt mig gissa..", log han och lutade sig mot dörrkarmen med armarna korsade över bröstet, påklädd den här gången, "du minns inte" , med pekfingernageln kliade han sig mot sin tinning.
 
Justin <3
"Let me guess, you don't remember."
 
Medan jag febrilt gned hela mitt ansikte med en sminkservett såg jag upp. Jag rynkade på näsan då jag insåg att han hade rätt. 
"Jag minns att du rökte på, det är allt jag behöver", jag slängde servetten i papperskorgen innan jag hastigt reste mig, men innan jag hunnit passera Justin drog han mig nära. Det gick en stöt genom hela min kropp då hans läppar var alldeles intill mitt öra. 
"Så du minns inte hur hårt jag knullade dig?" Han talade lågmält i mitt öra. Hans andetag var tunga då han förste en hårslinga ur mitt ansikte och fäste den bakom örat. 
"Hur högt du stönade mitt namn?" Hans fnysning följdes av ett oemottagligt leende. Jag försökte rycka mig ur hans grepp, men istället så drog Justin mig närmre intill sig själv. "Du går inte härifrån förrän jag säger det." 
"Släpp mig", jag försökte dra till mig armen. Justin's ögonbryn hävdes en aning innan han skakande på huvudet,
"Arizona!" Ropade min mor ifrån undervåningen. Det var inte förrän då han släppte. 
"Jag kommer, mamma!" Ropade jag som svar och log ett maktfyllt leende till Justin som nu låg i underläge. 
 
”Vad hände sedan?!” utbrast Tay och Nathalie i mun på varandra. De satt som insjunka i morgonens händelser. Jag såg mig om i cafeterian innan jag drack lite av teet framför mig.
”Mamma ropade och han var tvungen att släppa”, jag ryckte på axlarna medan jag rörde om i en utav skolans plastmuggar.
Besviket pustade de båda ut. 
"Det var inte ett förväntat slut", sade Tay och knappade lite på sin mobiltelefon. Hennes korta men blonda hår var tyglat in en tofs. Nathalie såg förvånat på mig. 
"Tänk om han tagit din oskuld?" 
Jag såg mig om efter någon som avlyssnade innan jag lät mitt ansikte falla till mina händer. Tänk om det var sanningen. I någon minut ansträngde jag mig för att minnas. Jag hade ett vagt minne då Justin stod mycket nära. Vi rörde oss till musiken. Jag stönade i mina händer. Jag lät mitt huvud falla till bordet och dunkade det mot det hårda trämaterialet. Borde jag sms:a honom? Jag kände efter min mobiltelefon över bordet men fann inget. Då jag såg upp fanns det fortfarande inte ett spår av min mobiltelefon.
"Tjejer, har ni sett min mobil?", frågade jag medan jag lyfte på allt i närheten. 
De båda skakade på huvudet. 
"Du kanske glömt den i skåpet?" Föreslog Tay medan hon skrapade bort nagellack ifrån sin pekfingernagel. 
Jag nickade medan jag ställde mig upp. 
"Ses." 
 
Jag grabbade tag i min handväska och lämnade cafeterian och hamnade i en utav ett antal korridorer. Efter några minuters vandrande fann jag slutligen mitt skåp. Jag vred på låset tills jag hade den korrekta kombinationen. Jag ställde mig på tå och sökte efter mobiltelefonen på den enda och översta hyllan.
Då två muskulösa armar omfamnade min midja gick det stötar igenom mig.
"Minns du hur vi dansade såhär?" Hans röst var som vanligt mycket lågmäld och hes. Jag såg mig om efter iakttagande, men alla passerade. 
Han pressade sig dominant närmre. Mitt hjärta slog i hundranittio då hans andedräkt träffade min hals. Han smekte mig försiktigt över höfterna, under tröjan upp över magen. Justin's händer kramade om min rumpa innan han lade något reklangelformat i min bakficka. Jag kände hur hans händer lämnade min rumpa och det gjorde även han. Jag pustade ut. Jag hade inte tidigare vågat skapa kaos i korridoren. Jag hade faktiskt inte gjort något alls. Kanske gillade jag hur han rörde mig. Jag kände efter i bakfickan och där låg den, min efterlängtade mobiltelefon. 
______________________________________________________________________________________________________
 
En sida av Justin jag gillar, den dominanta dirty one. Låt mig stjäla en sekund av era liv och kommentera, blir så otroligt glad för feedback! 
 
 
En personligfråga den här gången 
Q: Jag har blekt mitt hår, vad tycker ni? 
A: Jag vet inte riktigt, jag har inte vant mig ännu :
 

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

6 - Dance with me

 
Han klättrade sedan ned för det lutande taket. Han tog hjälp utav den stadiga pelaren. Jag anade hur hans muskler arbetade trots hans klädsel. Han hoppade sedan ned till gruset. Det krasade då hans skor. Jag drog efter andan. Trots att jag var medveten om att han hoppat därifrån förut slog mitt hjärta i hundra nittio.
Justin fiskade upp min mobil ur hans jeansficka och drog med pekfingret över skärmen. 
"Kom och ta den?" 
Det var då jag impulsivt tog beslutet att följa honom. Så jag klättrade osmidigt över fönsterbrädan i bara mina pyjamasshorts. 
 
Mitt hår rörde sig förföriskt i vinden. De tunna hårstrånen reste sig över armarna. Jag hukade mig en aning och såg ned på marken och Justin. Benen skakade då jag med ögonmått försökte beräkna avståndet. Det var inte förrän då jag tvekade. För bara några sekunder sedan hade jag varit övertygad om att jag gjorde helt rätt.
Justin's blick växlade mellan mig och mobilen. Han lade slutligen ner den i sin ficka och såg sedan på mig. Han såg inte ett dugg övertygad ut. De hala ankelstrumporna fick mig att halka över tegelstenarna. 
 
"Ta emot!" skrek jag och pressade ögonlocken samman, sedan hoppade jag. 
Efter ett kort färd genom luften kände jag Justin's varma händer vid mina revben. Jag hade fortfarande inte fotfäste. Mina händer vilade vid hans muskulösa axlar. Varsamt vågade jag öppna ena ögat och se på honom. Han satte då ned mig. Jag såg honom i ögonen, djupet av skönheten fick mig som i trans. Jag tuggade på underläppen medan jag speglade mig i hans ögon. Då jag kom på mig själv med att se på min bror på det sätt jag ser min drömprins, släppte jag hans axlar som om jag bränt mig vid hettan utav hans skönhet. Jag backade en aning och placerade självsäkert min på hand på höften. 
"Min mobil?" jag sträckte fram min lediga hand och gav honom en uppmanande vinkning.
Hans händer fölls längs hans kropp. Han höjde en aning på sina ögonbryn innan han fnös. Leendet på hans läppar nådde aldrig ögonen.
 
Hans ficka började plötsligt vibrera. Den mest standard ringsignalen var knappt hörbar, eftersom det tjocka jeanstyget täckte högtalaren. Justin svarade utan att ens se på skärmen.
"Snacka fort", sade Justin med mobiltelefonen vid örat. Han nickade och lyssnade aktivt, sedan började han gå. 
"Justin?" fräste jag medan jag försökte komma i kapp honom. Jag tassade på tå över gruset. Han vred på huvudet och flinade åt sitt maktövertag. 
"Jag ser dig", sade Justin i luren och lät sedan handen falla längs sidan. Då jag uppfattat vad han sagt såg jag mig om. Jag lade snarast märke till en svart Range Rover. Lacken glänste i gatlyktorna. Min spegelbild reflekterades i lacken utan så mycket som en repa.
Plötsligt hörde jag hur bromsarna på en bil skrek emot asfalten. Gruset stänkte under bilen. Med hjärtat i halsgropen såg jag på bilen.
 
Justin öppnade med ens bildörren på passagerarsidan. 
"Damerna först", tillät han och gjorde en gest in mot bilen. 
Jag skakade genast på huvudet. Jag skulle absolut inte åka med en helt främmande människa, som dessutom kunde vara kriminell. 
"Jag kan inte." 
"Babe, så du vill inte ha din mobil?", frågade han lågmält.
Med låg självbehärskning antog jag att det var den enda knuff jag behövde för att sätta mig i den främmande människans bil. Ett leende i seger tog plats på Justin's läppar då han satte sig i lädersätet bredvid.
 
En kille som tycktes vara något år äldre än Justin såg på mig i backspegeln. Hans olivnyanserade hy såg helt felfri ut i det bärnstensfärgade skenet ifrån kontrollpanelen och de smala ögon påminde lite om en iakttagande hök. 
"Men ser man på, Bieber", han såg till en början förvånad ut, men dolde det sedan med sitt hånflin, som tycktes vara hans alldagligaste min. 
Killen iakttog mig i backspegeln återigen och jag drog lite i mina korta shorts för att försöka blotta det minsta. Bilen började då rulla.
"Tänker du inte presentera oss?" 
"Ari...", började Justin. 
"Arizona", avslutade jag åt honom. 
"Nate", svarade han och såg sedan på vägen. Nate's markerade käkben anades under rörelsen av hans ansiktsdrag. 
"Vad tror du killarna kommer tycka?" 
"De får tycka vad fan de vill", snäste Justin och drog frenetiskt en hand genom håret. Jag såg på honom i profil. Hans raka käklinje och de fylliga läpparna såg så lockande ut, trots att det var så fel.
Vilka var det de talade om? Jag kunde inte låta bli att känna mig maktlös. Fanns det fler i den här stan som kände till min styvbror? Jag hade en känsla av att det fanns fler än en. 
 
Efter några minuters resa då jag avlyssnat Justin's konversation med Nate såg jag hur hastighetsmätaren sjönk och slutligen drog Nate ur nyckeln ur tändningslåset. Justin öppnade bildörren och steg ut. Jag flyttade efter och slog sedan igen dörren. Tvekande såg jag på byggnaden framför oss. Nate tog genast ledningen med Justin hack i häl. De både gick oberörda mot vad som tycktes vara ytterdörren. 
 
Ett enplanshus omringad av ett lågt stålstängsel. En vag vibration från basen gav effekt på den tunna asfalten. Justin vred en aning på huvudet och såg på mig. Han hade lagt märke till att jag stod som förstenad. 
 
 
"Kommer du?" 
Jag såg ned på min mycket enkla klädsel. Då jag såg på honom spelade ett flin på hans läppar. Jag drog då ut hårsnodden ur mitt hår och lät håret falla till axlarna. Jag målade sedan på min självsäkra mask och snabbade på mina steg för att komma i kapp Justin. Han drog en hand genom håret innan han öppnade dörren. Det var svårt att identifiera sig i all rök. Det doftade droger och alkohol. Vi rundade ett hörn utan att klä av oss ytterkläderna.
"Let the party begin!" mumlade Nate då han satte sig mellan två främmande män, varav den ena hade klarblåa ögon, de var vackra ögon trots att de var mycket frånvarande. Då han märkte att vi stegat in i rummet reste han sig. 
"Bättre sent än aldrig, Bieber." 
Hans ljusa hår var avsiktligt slarvigt iordninggjord och skäggstubben vilt växande. Han passerade oss. De andra två var lika frånvarande som den första. De både såg ut ha sitt ursprung ifrån något utland. En back med alkohol stod på bordet. 
"Ta för er", sade den ena. Hans ögon var stora och svartnyanserade med en blick som lockade till skratt. 
I hörnet stod två soffor i nittio graders vinkel. Sofforna var av medelklassens obligatoriskt svarta skinnmodell. Justin satte sig i den lediga soffan med mitt sällskap.
 
"Passa jointen, Ramson", beordrade Justin killen med de stora ögonen vid namn Ramson. Mina ögon vidgades en aning. Ramson sträckte sig över Nate så Justin kunde ta jointen mellan sina fingrar. Han nickade som tack.
Då Justin pressade jointen mot sina läppar lät jag mitt knä irriterande slå mot hans. Diskret så hans vänner inte skulle märka att jag hatade den här sidan utav Justin. Han placerade sin lediga hand på mitt knä.  
"Du borde inte göra det där", viskade jag då min rörelse inte hindrat honom.
Han lutade sig fram och viskade hest i mitt öra. 
"Och du borde som den snälla flicka du är hålla din söta lilla käft stängd."
Himlandes med ögonen tog jag då impulsivt för mig utav alkoholen på bordet.
 
                                               I rolled my eyes while I took a bottle
 
Justin såg på mig med stora ögon utan att stoppa mig. Jag tog ännu en klunk av flaskan, det smakade en aning beskt. Då den var slut blev suget efter en till oemotståndlig. Fler personer dök upp. Snart var hela vardagsrummet proppfullt och jag stod och dansade med en tjej jag aldrig sett förut. Allt snurrade.
Blodet i mina ådror dansade i rytmen av musiken. Aluminiumburken i min hand gav mig rysningar trots att det var mycket hett i hela huset. Jag vickade på höfterna av oerfarenhet till musiken. Ett par varma händer greppade tag om mina höfter. Linnet hade åkt upp en bit över magen. Han pressade sig närmre. 
"Dansa med mig", viskade Justin genom den höga musiken. Hans andedräkt träffade min hals. Jag kunde ana doften av marijuana. Justin's tunga andetag var mycket attraherande. Han smekte mig försiktigt över min känsliga hud, vilket orsakade gåshud hos mig. 
Jag vred på mig och placerade mina händer runt hans nacke. Med hjälp av tungan fuktade hans sin underläpp. Hans händer föll längs min midja till min bakdel.
 
_______________________________________________________________________________________________
 
Ni var så duktiga på att kommentera förra kapitlet! 
Fråga : har ni någon av Justin's parfymer och i så fall vilka? 
Svar: Jag har Someday, Girlfriend och The Key och jag måste bara ha Girlfriend 2.0!
Kommentera beliebers/fans 

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: Länkbyten

Länkbyte - Mybieberlovestorys

 

Jenna Sam Marshall Darkshadow är en snäll tjej med mycket framtidsplaner och ett roligt jobb.

Justin Drew Bieber är en flykting som flyr sitt förflutna.

Vad händer när deras vägar korsas? Vad för vägar kommer de korsa, tillsammans? Hur kommer deras liv bli, efter att de träffats?

Läs vidare på ”My Runaway Love” för att få reda på svaren! 

 REKOMENDERAR ENORMT!
 
Kapitel 5 här under ♥

Inlägget är skrivet: ♥ I Kategorin: The Kid Of Ashes ✎

5 - Come and get it

 
"Jag har hört saker om dig idag", sade jag neutralt. Kanske skulle han bli ivrig och fråga vad, kanske arg. Jag hade ingen aning. Jag antog att jag bara ville se en reaktion från hans sida.
"Tror du på dem?", han tog ännu ett bloss utav cigaretten. Hans käkmuskel dansade i skenet utav sängbords lampan. 
Jag skakade på huvudet. 
"Nej." 
Jag kände hur han sneglade på mig, men då jag ville möta hans blick såg han bort. Ett leende anades på hans läppar. Inte ett lekfullt eller maliciöst. Ett genuint men undangömt leende.
 
Solen stod högt på himlen, som var molnfri. De uråldriga träden, som stod utanför den stora byggnaden, vajade lätt i den vaga vinden. Den intensiva strålningen från solen fick mig att höja handen och skugga mitt ansikte. Jag gick ut över skolans rastplats. Denna var belägen på en platå till vilken man tog sig via en stor stentrappa.
Bord i en brun nyans stod sporadiskt utplacerade i ett mönster som var mer praktiskt än modernt. Eleverna skuggades av ett antal vita parasoller. 
 
 
Han stod lutad mot ett utav träden. Han såg mycket rofylld ut trots att hans lektion förmodligen redan börjat. Justin tog ett bloss av cigaretten i sin hand och jag började genast gå mot honom med långa och mycket snabba steg. 
"Vad gör du här?", log jag lite försiktigt. Kanske skulle han vara ärlig? Jag visste aldrig med honom. 
Jag lade märkte till hur ljust hans hår var i solens strålar, nästan något som liknade mandel. 
Justin låtsades inte om mig. Han såg sig mycket ignorant kring i sin omgivning medan han återigen tog ett bloss utav sin cigarett. Hans före detta ansiktsuttryck var nu som bortblåst. 
Mina läppar formade nu något, som liknade ett sträck. Jag knöt mina knytnävar medan jag fuktade min underläpp.
"Varför är du inte på lektion?" 
"Vad jag gör är inte dina business." 
Jag fnös. Hans ögon nästan glödde då jag mötte hans blick, inte utav några emotionella skäl utan naturligt.
"Du förstår väl att jag måste berätta vad du håller på med?" 
Han ryckte nonchalant på axlarna och släppte sedan cigaretten i gräset. Trots den starka solen kände jag hur mina pupiller vidgades. 
"Gör vad du vill, babe", uppmanade han "jag bryr mig inte." 
Han skulle få ångra vad han nyss sagt. 
 
 
"Hur har skolan varit?"
"Just det.." 
Jag funderade på hur jag skulle formulera mig. I vilken ände jag skulle börja och vad jag skulle lämna ute. Jag lekte lite med broccolin på min tallrik.
En intensiv rysning spreds genom min kropp under en nanosekund då Justin lade sin hand på mitt lår, vilket avbröt mig mitt i meningen. Justin var nog medveten om att jag tvekade.
Min mors blick naglade fast sig vid mig. Hennes vanligtvis spikraka hår hade nu lockat upp sig. 
"Ehmm", sade jag helt ur balans. Mycket obekväm med hur Justin's hand rörde vid mitt bara lår. Med tummen smekte han mitt innerlår. Justin's hand särade på mina ben men utan att vidröra mina privat delar. Obekvämt vred jag på mig i stolen för att skaka av mig hans hand. 
"Det var..." 
Min mor såg fortfarande på mig. En vag rynka anades mellan hennes ögonbryn. Jag försökte lägga benen i kors men hans hand blockerade min rörelse. Jag försökte även sparka honom under bordet men misslyckades. 
"Bra", slutligen avslutade jag min påbörjade min mening. 
"Hur var din dag då, Justin?" Hon log stort mot honom och stoppade sedan gaffeln i munnen. 
Justin kramade om mitt innerlår en sista gång, vilket fick mig att dra efter andan. Jag tog ett hårdare tag om mina bestick då jag kände hur hans hand lämnade mitt lår.
Han ryckte på axlarna oberört. Hur kunde han se så lugn ut? Kanske var det här en naturlig situation i hans närhet. Han kanske brukade smeka tjejer under deras köksbord för att få dem ur balans och undanhålla sanningen?
 "Bra!" 
Jag reste mig upp så att stolen reste sig en aning bakom mig. 
"Tack för maten." 
"Men Arizona, du har ju inte ens ätit hälften", min mor stirrade sig blind på min tallrik. Hennes blick växlade mellan mig och tallriken. Justin vände sig i stolen bredvid och drog en hand genom sitt hår.
Jag såg på Justin. Hans käkmuskel spändes då vi växlade blickar. Han fokuserade bara vid mig. Jag såg hur han förberedde sig inför vad jag skulle säga. Jag njöt utav maktkänslan. Det var extremt roligt att ta över makten han tidigare erövrat mig på, även fast han såg oberörd ut.
"Tack för maten, mamma", upprepade jag mig och log brett innan jag vände mig om och skyndade upp på mitt rum.
 
Jag slängde mig på sängen i mitt rum. Madrassens fjädring jämrade sig då den belastades utav min tyngd. Liggandes sökte jag i sängbordets övre låda efter ett passande nagellack. Då jag funnit två alternativ lade jag mig på mage och smsade Taylor. 
 
Till Taylor 
Rött eller vitt? 
 
Jag drog en hand genom håret och skådade sedan de två lacken medan jag väntade på svar. Det dröjde knappt en sekund innan hon svarade. 
 
Från Taylor 
Nagellack? Rött. 
 
Instämmande nickade jag för mig själv och skruvade upp locket till det blodröda lacket. Jag upptäckte hur lacket harmonierade med Justin's ögon. De minimala stänk av guld som formades på hans iris. Jag skakade på huvudet och försökte tränga de vackra ögonen hur mitt huvud. 
Min sovrumsdörr öppnades, vilket knappt var märkbart just då jag inspekterade mina naglar. Min blick växlade mellan dörren och naglarna. 
"Gå härifrån", velade jag monotont medan jag bet mig i läppen och jag strök den lilla penseln över ringfingernageln. 
"Det är mitt rum också, babe", han fnös lätt. Jag ignorerade honom och strök istället penseln över lillfingernageln. 
 
I periferin såg jag hur han passerade och satte sig på sin säng. Det var komplicerat att inte låta ögonen vila vid hans mycket attraktiva rumpa då han gick förbi. 
Hans blick brände i sidan. 
"Du vill ha mig här, ellerhur?" 
Det ryckte i mungiporna, men mycket fort växlade jag ansiktsuttryck. Jag förstod att han syftade på vad som hänt nyligen, då jag faktiskt knep igen.
Han fnös ännu en gång, vid det här laget mycket medveten om att jag inte skulle svara. Jag skruvade på locket på nagellacket och ställde det på sängbordet, lade mig sedan på rygg och viftade hejvilt med händerna.
"Arizona?" hans röst var mycket monoton. 
Jag kunde inte låta bli att rysa vid tanken på hur perfekt hans attraktiva läppar format mitt namn. Jag drog i rosetten på mina pyjamasshorts, svor sedan lågt då lite rött nagellack kletat ut sig över sammeten. 
 
Minuter passerade och slutligen hörde jag hur Justin reste sig, men jag hade inte mod att se på honom. Utan ens någon aning om varför jag betedde mig på det här viset. 
Det var inte förrän jag hörde hur kvällsvinden smög sig in i rummet jag automatiskt vände mig om. 
Justin hade öppnat fönstret. Hans askfärgade kofta fladdrade i vinden då han stod med ryggen vänd mot mig. Han tänkte förmodligen klättra ut och inte vara tillbaka förrän mycket sent. 
"Jag kommer säga till den här gången", varnade jag och stirrade på honom. Han vände sig om och ett flin spelade på hans läppar.
"Jasså?"
Han greppade sedan tag i min mobil som låg vid mina fötter. Han rörde sitt pekfinger över skärmen och jag rusade genast upp. 
"Ge tillbaka den!" väste jag och slängde mig efter den. Han höjde handen, vilket fick mig att följa hans cirkulära mönster. 
"Sluta!" röt jag och drog en hand genom mitt bruna hår. Slutligen stod jag bara där och stirrade på honom och räckte ut handen. Han fuktade sin underläpp och höjde långsamt på sina vackert välvda ögonbryn.
 
Justin lade min mobil i sin byxficka och innan jag hunnit reagera tog han ett smidigt steg över fönsterbrädan. Baklänges gick han över taket och iakttog mina ombytliga ansiktsuttryck. Flinet fanns fortfarande där. Han ryckte på axlarna. Justin's kläder fladdrade intensivt i vinden, vilket orsakade att magmusklerna anades under den vita t-shirten. Storleken på mina ögon var vid det här laget den dubbla.
Han klättrade sedan ned för det lutande taket. Han tog hjälp utav den stadiga pelaren. Jag anade hur hans muskler arbetade trots hans klädsel. Han hoppade sedan ned till gruset. Det krasade då hans skor mötte marken. Jag drog efter andan. Trots att jag var medveten om att han hoppat därifrån förut slog mitt hjärta i hundra nittio.
Justin fiskade upp min mobil ur hans jeansficka och drog med pekfingret över skärmen. 
"Kom och ta den?" 
Det var då jag impulsivt tog beslutet att följa honom. Så jag klättrade osmidigt över fönsterbrädan i bara mina pyjamasshorts. 
 
_____________________________________________________________________________________________________
 
 I'm sorry that I suck. Kapitlet tummen ner, verkligen. 
 
Har fått lite frågor om hur det är med mig så jag tänkte ta det lite kortfattat. Just nu äter jag tabletter och sen någon überläskig kapsyl innan varje måltid som förhindrar att jag spyr. Annars går jag hos kuratorn och pratar om vad som gör mig stressad och vad jag ska göra för att förhindra att bli för stressad eller för nervös. Så jag är på bättrings vägar hoppas jag, tack för allt stöd och för att ni förstår ni är världens bästa. 
 
 
 Svar: Nej, Justin är inte känd :)