"Så, Mr. Bieber, vi har saknat din närvaro på skolan under de senaste veckorna."
Den kvinnliga rektorn såg på honom över sina papper, hennes glasögon hade åkt ned en bit för näsryggen.
Han ryckte på axlarna, medan han stoppade ned nävarna i byxfickorna. "Jag har mina ursäkter."
"Jag kan tyvärr inte godkänna det svaret", hon lade ned bunten med papperna på katedern och plattade till dem med sin vänstra hand, "kanske måste jag förtydliga att skolan är obligatorisk, eller är du medveten om detta Mr. Bieber?"
Justin Bieber nickade medan han uttråkat stampade med fötterna vid det smala utrymmet under katedern. Han sköt bak sin stol och såg sig om inne på kontoret, som såg ovanligt enkelt ut trots skolans klass.
"Vi har även ett antal anklagelser, vill du att jag läser dem högt?"
Justin nickade. Rektorn sköt upp glasögonen över näsryggen och såg på pappret på bordet.
"Tobak på skolområdet, sexuella relationer under skoltid på en av damtoaletterna, utpressning..."
Listan blev för lång för Mr. Bieber, så slutligen valde han att stänga ute allt prat. Trots att varenda anklagelse var finare ord på de handlingar han gjort. Han drog sig med handen över hakan och himlade med ögonen, slutligen höjde Justin axlarna och gjorde en gest med armarna.
"Stämmer detta?"
Justin himlade med ögonen, "ja."
Sedan sköt han bak stolen ytterligare och tog stöd av armstöden.
"Trots ditt tidigare brottsregister valde vi att vara generösa nog att släppa in dig, låt oss inte ångra det" hon såg på honom med stora ögon.
"Det blir en varning för denna gång, om du upprepar dessa så måste jag tvingas att stänga av dig", hon tog av sig glasögonen och lade de på katedern och såg sedan på honom med en sträng blick.
"Är det ett löfte Mr. Bieber?"
Arizona's perspektiv
"Den här då?" Frågade Taylor och höll upp en svart tröja, som med ögonmått skulle sluta en bit nedanför naveln.
Jag ryckte på axlarna. "Den är super fin, men har du inte typ tusen sådana?"
"Sant", hon himlade med ögonen och hängde tillbaka den.
Vi gick sedan till avdelningen med lite intima underkläder.
"Woho", tjöt Taylor och greppade tag i en vit korsett behå med ett blommönster som knäppning. Hon höll den över mitt bröst.
"Den här borde du köpa, Ari!"
Jag skakade på huvudet och flinade lite åt henne, "nej."
"Kom igen, var lite sexig för Bieber", uppmanade Taylor och drog behån intill sina bröst och svängde med höfterna. Hon greppade sedan tag i ett par matchade trosor och kastade de på mig.
Jag skattade åt hennes entuasiasm.
"Han är som en bror", himlade jag med ögonen.
"Intala dig det då, babe", flinade hon och hängde tillbaka behån. Jag kastade tillbaka trosorna, som var lika tunna som två grässtrån.
Efter att gått runt i affär efter affär, så började benen vekna och tålamodet dala.
"Seriöst jag pallar inte, jag är hungrig",sade jag och klappade mig på magen.
"Starbucks?" Frågade hon och såg ned på mobiltelefonen.
"You said it."
Taylor lutade sig över disken och svängde sitt korta hår över axeln.
"En Green Tea och en butterbeer, extra grädde!"
Eftersom att Taylor stod mig lika nära som någon av mina kroppsdelar, beställde hon oftast åt oss båda. Hon var väldigt dominant och gillade att få allt på sitt sätt, under en viss hastighet annars fick det oftast vara.
Kassörskan med ställde följdfrågor som Taylor svarade på kvickt.
"Green Tea, verkligen?"
"Jag bantar", hon ryckte på axlarna "vissa måste kämpa för bikinikroppen."
Då vi fått våra muggar letade vi oss fram till ett av de lediga borden och hängde av oss jackor och väskor.
Taylor rörde om med skeden i muggen och såg lite förtvivlat på mig.
"Är det någonting? Du har varit rätt så instängd sen Justin flyttat in."
Det hade tidigare varit enklare att öppna upp för Taylor, då jag inte behövt äta upp känslorna jag dolde. Trots att hon var som min siamesiska tvilling skulle jag aldrig någonsin kunna berätta hur jag kände då Justin kallade med smeknamn eller hur mitt hjärta sjönk då han rörde vid mig på ett mer intimt sätt.
"Ja, det har varit tufft, jag menar jag har ju nästan aldrig någon ensamtid."
Jag drack ur muggen och såg på Taylor.
Hon ryckte på axlarna, "jag antar att de tar på en."
Jag log mot henne för att hon var så förstående. Hennes ögon avslöjade att hon inte kunde luras av en så simpel lögn, ändå besvarade hon mitt leende.
En vibration gick genom bordet. Taylor såg på sin mobil.
"Du vet matchen på fredag? Det var någon efterfest på stranden."
Eftersom min spelade fotboll och klassades som en av de populära så var jag medveten om matcherna, varenda en. Eftersom att det var det enda min familj pratade om vid matbordet, han var deras lilla stjärna.
"Blake?" Gissade jag. Blake var Taylors lilla följeslagare och även en av min brors vänner.
"Mm", nickade hon och satt som fastklistrad vid mobilen.
"Är han fortfarande som ett plåster i arslet?" Frågade jag sarkastiskt och rörde med skeden i muggen.
Taylor flinade lite och lade ifrån sig mobilen, "konsten att få den rätta är att spela svårfångad och spontan."
"Du läser för mycket tjejblaskor, Tay", flinade jag och skakade långsamt på huvudet.
"Kan inte höra dig, får för många sms från snygga killar", Taylor placerade sarkastiskt en hand bakom örat och låtsades att inte höra. Vi båda skrattade, den hårda stämningen var nu som bortblåst.
Efter att jag druckit upp såg jag på klockan. Jason hade lovat att hämta mig vid fyra, vilket var ovanligt generöst då han alltid spenderade tid med tjejer eller någon av sina triljoner vänner. Klockan var nu tio i, det var alltså tid att börja röra på sig.
Vi reste oss och började gå mot parkeringen. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Då vi slutligen var framme såg jag återigen på klockan. Taylor lutade sig mot sidodörren på sin bil.
Jag speglade mig i den röda lacken på bilen och tänkte på hur bortskämd hon var i jämfört med mig. Hon fick oftast allt hon bad om. Jag hade inte ens mod att fråga eftersom att svaret alltid var detsamma. Att jag var för ansvarslös för att skaffa en bil och då jag istället hade börjat tjata om en moped var det att de inte ville skrapa upp mig från gatan, så cykeln kvarstod.
Jag vred på mig då jag hörde hur någon hängde sig på tutan. Jag log en aning då jag möttes av min brors ansikte i den mörka forden. Jag kramade Taylor adjö och gick sedan och satte mig i bilen.
"Hej lil sis", log han och vred om nyckeln i tändningen.
"Ey, nio minuter äldre", jag knuffade till honom.
"Vi säger väl så", flinade han en aning barnsligt.
_______________________________________________________________________________________________
Kort kapitel, tyvärr. Men mellankapitel behövs. Men vad tycker ni? Kommentera!
Q: Vad tycker ni om Jelena?
A:Ingenting just nu, så länge hon inte sårar honom så accepterar jag henne
